När jag kliver in på jobbet upplever jag alltid en känsla av tillfredsställelse.
Inte nog med att vi alltid ser till att ha på fötterna när vi tar oss an dagens uppgifter (ursäkta skämtet) vi ser nästan alltid till att ha en god frukost ihop. Det har blivit tradition. För det mesta är det de helylle leverpastej-mackorna som dominerar frukostbordet. De kommer oftast i papperspåsar och när de är slut så blir det alltid slagsmål om vallmofröna i botten av påsen. Vi har haft dagar då vi grälat fram till efter lunch om vems tur det är att äta de där jävla fröna.
Jag vet faktiskt inte hur det började men någon hade hört att vallmo var som opium. Helt plötsligt ville alla ha fröna. När vi köper Hot Tuna mackor och de kommer i bröd med solrosfrön skiter vi alla i påsen (nej, inte på DET sättet). Men snart kommer väl någon och berättar att de sett på Discovery att solrosor är som vallmo och det var anledningen till att Vincent skar av sig örat när han målade solrosor i den syd-franska värmen. Händer det vet jag inte vad jag tar mig till. Den dagen den sorgen.
En sak kan jag säga med säkerhet: jobba lagret och packa upp de gummi-doftande kartongerna med vallmo-smaken i munnen påminner om japansk sex. Det är MVG med socker på toppen.
Imorgon kommer jag jobba lagret - hoppas bara jag får påsen!
