SMAKLÖST MED NICKLAS

Jag har en samling köksknivar som inte går av när man hackar.

Min kusin träffades av blixten när hon skulle fria till sin kusin. Hon friade inte och min kusin hon skulle fria till friades. Jag har alltid undrat vad som skulle blivit av min kusin, den som inte kunde fria, om hon kunde friat. Vad hade hon gjort om hon överlevt blixten?

Man får sig alltid historier till livs och allt som inte är en historia är en pjäs. Om min kusin varit en aktris i en pjäs. Då dog hon på scenen. Varför ska man då komma tillbaks för att se samma pjäs?

Det är lite som med porrfilm. Men där dör de i det lilla mest hela tiden. La petite morte est tout.

Voilá.

ENAD FRONT MOT NICKLAS KNIVAR

Klicka & Gå med i kampen för en bättre skokultur!

 

EXTRAKTIONSTIDER & TOABESÖK

Idag hände en märklig sak. Min lilla presskanna hade precis fått sig en omgång La Ceja Supremo, Colombia - jo, ni som kan era latinska språk ser ju märkvärdigheten i kaffets namn men jag antar att det beror på att kooperativet heter La Ceja och att "blandningen" är Supremo. Hur som, detta ursprungskaffe rostades av de ljusa bönornas tillbedjare och syrans eviga riddare, Da Matteo i Göteborg.

Kaffet skall dra ca. 3-4 min. Precis när jag häller på vattnet (som förövrigt silas igenom filtret under fuktningen av kaffet i kannan, gör inte alla det?) så blir jag varse att jag måste gå på toa. För att inte riskera överextraktion så tar jag med mig min kaffekopp och lilla Bodum och ställer dem på golvet framför mig medan jag gör nummer 2. Precis vid 3.22 min börjar jag långsamt att pressa vattnet igenom bönorna en sista gång och häller upp allt i min lite större kaffekopp. Mugg heter det väl då.

Så där satt jag och smakade av detta mysiga kaffe som hade med sig en trevlig mjuk rostkaraktär, lite brynt majs, en släng mandelsmör och lite touch av blodgrape. Eftersmaken drog lite mer mot bitterpomerans men lyfte upp i näsan och fick mig att se det där smörebrödet med solrosfrön jag åt sist jag var i Köpenhamn. Kaffet var runt men med karaktär. De flesta skulle nog tycka det smakade just kaffe, och jo, det här har det där "vanliga" karaktäristiska Colombianska, som är så omtyckt, fast mer definierat och det vågar visa känslighet i all sin fasthet. Utan att bli sorgset.

Det var det bästa kaffet jag druckit på muggen.

ENAD FRONT MOT UNDERHÅLLNINGSINDOKTRINERINGEN

Klicka & Gå med i kampen för en bättre skokultur!