ÜBER DEN DÄR KVINNAN

Jag har en kvinna i mitt liv jag alltid tycker illa om att träffa.
Jag vet vad hon heter men vi kan kalla henne Tess.

Jag tog spanska som ung. Som tonåring. Min spanskalärare var en, tyckte jag då, het latinska vid namn Bermudas Grankvist. Hon var ganska kort, hade smal midja och var en hejare på oregelbundna verb.

Vi gjorde en massa saker, och hon lärde mig en massa om spansk kultur och röda viner ända tills hennes man kom hem en tidig eftermiddag och undrade varför hon hade sex med eleven som inte kunde klara av att böja "hacer".

Mannen hade humor. Det hade jag med.

"No hice nada. Digo, no hemos hecho nada. Te lo juro. Yo he estado haciendo nada. Fue tu mujer. Ella me hico de todo! Y como me hico. Me hico bien. Me hago la noche. Ciao!"

Det kanske inte var så kul. Hon skrattade iaf och bjöd hem mig nästa dag igen - "y de nuevo, no hice nada, te juro".

Nu för tiden kan jag inte träffa henne. Hon tycker om mig. Hennes man tycker om mig. Jag tycker inte om tanken på att de tycker om mig på det sättet. Så är det med det, men kul vá det när det begav sig. Te juro. Viste.

ENAD FRONT FÖR LATIN

Klicka & Gå med i kampen för en bättre skokultur!